Våldtäkt och sexuella övergrepp innebär allvarliga kränkningar av en persons kroppsliga och psykiska integritet, oavsett relation till gärningspersonen.
Våldtäkt och sexuella övergrepp klassas som grova brott i svensk rätt och omfattar situationer där samtycke saknas, även utan fysiskt våld. Många brott sker i nära relationer eller i bekantskapskrets, något som ofta försvårar anmälan. Rädsla för skuld, skam och ifrågasättande gör att många brott aldrig kommer till polisens kännedom. Samtidigt finns i Sverige ett rättssystem som bygger på samtyckeslagstiftning och som ger brottsoffer rätt till stöd under hela rättsprocessen.
Efter en våldtäkt är det viktigt att kroppen inte tvättas innan man har gjort en rättsmedicinsk undersökning. På så vis blir det enklare att säkra spår som kan stärka en framtida utredning. Sjukvården kan kontaktas direkt, även utan polisanmälan. På akutmottagningar för våldtagna erbjuds både medicinsk vård och psykologiskt stöd, och där kan även information om juridiskt stöd vid våldtäkt ges. Stödorganisationer och rådgivningstelefoner hjälper till att sortera tankar om hur en anmälan ska göras.
Så går rättsprocessen vid en våldtäkt till
Våldtäkt och sexuella övergrepp prövas i allmän domstol och brottsoffer kan få ett målsägandebiträde som stöd. Redan vid polisanmälan kan önskemål om juridiskt biträde framföras. Målsägandebiträden arbetar fristående från åklagaren, bevakar brottsoffrets intressen och för talan om skadestånd.
Under förundersökningen hålls noggranna förhör där händelseförlopp, minnesbilder och omständigheter dokumenteras. I rättssalen blir dessa uppgifter ofta centrala, inte minst när ord står mot ord. Rättsintyg från sjukvården, sparade meddelanden, chattar och vittnesuppgifter kan få stor betydelse för bedömningen.